“Konjugation” är namn på en böjningsform hos verbet. Det finns fyra konjugationer i svenska språket.

Vilken konjugation tillhör verbet springa?

Verben tala, kalla, jaga och hoppa tillhör samma konjugation.

Verben skriva och frysa tillhör inte samma konjugation.

När du tar tema på verbet kan du se vilken konjugation det tillhör.

Man delar in alla verb i svaga (regelbundna), starka eller oregelbundna verb – beroende på hur de böjs när man tar tema på dem.

Varför heter det starka och svaga verb?

Vi har letat länge efter en förklaring till varför det heter starka och svaga verb. Till slut skrev jag till Svenska Akademin och frågade:

Hej! Det är en lite futtig anledning, kan man tycka, men det är alltså så enkelt som att sådana verb som böjs regelbundet (spela – spelade – spelat) kan uppfattas som mesigare och tamare till formen (inte betydelsen) än sådana med oregelbundet mönster. (spricka -sprack-spruckit; gå-gick-gått).

Alla nybildade verb blir svaga/regelbundna, de är bara de som alltid varit starka – och som också är mycket gamla – som har denna i sig regelbundna men inte lika lätt förutsägbara böjning.

/Svaga eller regelbundna verb

“Svaga eller regelbundna verb” är namn på verb som alltid har samma ändelser, när man tar tema på dem.

Det finns några olika sorters svaga eller regelbundna verb beroende på vilken ändelse de har i supinum och perfekt particip.

//Första konjugationen: at-ändelse i supinum och ad-ändelse i perfekt particip

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Rop/a – rop/ade – rop/at – rop/ad
• Handl/a – handl/ade – handl/at – handl/ad
• Tal/a – tal/ade – tal/at – tal/ad
• Spar/a – spar/ade – spar/at – spar/ad
• Bevar/a – bevar/ade – bevar/at – bevar/ad

Meningar:

• Han måste lära sig att spara.
• De sparade till en bil.
• Olle har sparat länge till semestern.
• En sparad slant.

//Andra konjugationen: t-ändelse i supinum och D-ändelse i perfekt particip

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Hör/a – hör/de – hör/t – hör/d
• Stäng/a – stäng/de – stäng/t – stäng/d
• Böj/a – böj/de – böj/t – böj/d

Meningar:

• Ni måste lära er att stänga dörren.
• Berit stängde affären.
• Vi har stängt nu.
• En stängd dörr är inte välkomnande.

//Andra konjugationen: t-ändelse i supinum och t-ändelse i perfekt particip

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Köp/a – köp/te – köp/t – köp/t
• Löp/a – löp/te – löp/t – löp/t
• Stöp/a – stöp/te – stöp/t – stöp/t

Meningar:

• Vill du köpa kaffe?
• Johan köpte kakor till oss.
• De har köpt hus nyligen.
• Boken är köpt nyligen.

//Tredje konjugationen: tt-ändelse i supinum och DD-ändelse i perfekt particip

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Sy – sy/dde – sy/tt – sy/dd
• Bo – bo/dde – bo/tt – bebo/dd
• Ro – ro/dde – ro/tt – ro/dd
• Tro – tro/dde – tro/tt – tro/dd
• Spå – spå/dde – spå/tt – spå/dd

Meningar:

• Jag tror inte att det går att spå någon.
• Ylva spådde Nils imorse.
• Gumman har spått Pär tidigare.
• Han hade aldrig blivit spådd.

Övningsuppgift

Skriv ner olika svaga verb och ta tema på dem.

/Starka verb

“Starka verb” ändrar sin stamvokal när du tar tema på dem.

//Fjärde konjugationen

Tema på starka verb:

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Falla – föll – fallit – fallen
• Rida – red – ridit – riden
• Äta – åt – ätit – äten
• Skriva – skrev – skrivit – skriven
• Gå – gick – gått – gången
• Ge – gav – givet – given
• Finna – fann – funnit – funnen
• Frysa – frös – frusit – frusen

Meningar:

• Skall vi äta nu?
• Han åt hamburgare igår.
• Hon hade redan ätit.
• All mat har blivit äten.

Övningsuppgift

Skriv ner olika starka verb och ta tema på dem.

/Oregelbundna verb

“Oregelbundna verb” är namn på verb, som inte följer något bestämt mönster när man tar tema på dem.

Exempel på tema på oregelbundna verb:

Infinitiv – imperfekt – supinum – perfekt particip

• Sova – sov – sovit
• Skilja – skilde – skilt – skild
• Komma – kom – kommit – kommen
• Vara – var – varit
• Ha – hade – haft – med-havd